Debatt och blogg

Debatt och blogg - hidden

Nej till Starev-krav om grundlagsskydd för kommunal revision

Riksdagen har genom beslut den 12 april 2012 avslagit motionen (2011/12: K 303) från Lars Beckman (M) om införande av ett grundlagsskydd för den kommunala revisionen. Det är undertecknad, som – i samråd med motionären- utformat motionen om grundlagsskyddet, c:a  200 år efter det att statens svaga och icke-ansvarsprövande (!) revision fick sitt grundlagsskydd i regeringsformen.

Debatt och blogg

fredag 4 maj 2012

Riksdagen har genom beslut den 12 april 2012 avslagit motionen (2011/12: K 303) från Lars Beckman (M) om införande av ett grundlagsskydd för den kommunala revisionen. Det är undertecknad, som – i samråd med motionären- utformat motionen om grundlagsskyddet, c:a  200 år efter det att statens svaga och icke-ansvarsprövande (!) revision fick sitt grundlagsskydd i regeringsformen. Jag har även diskuterat motionen med riksdagsledamoten Peter Persson (S), som  var utredare av de revisionsfrågor som ledde fram till betänkandet år 2004 ”Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting” (med åtföljande proposition 2005/06: 55: ”Stärkt revision  och ansvarsprövning i kommuner och landsting”).

STAREV har i sin verksamhetsplan för 2011/12 som en viktig punkt, att verka för att den kommunala revisionen äntligen tillförsäkras den ”status” som ett grundlagsskydd skulle innebära, inte minst för tilltron till revisionens oberoende och ”stabilitet”. Vi som har haft förtroendet att arbeta som förtroendevalda revisorer inom kommuner och landsting har – vilket  bl a framgår av motionen-blivit oroade av  återkommande ifrågasättanden av den kommunaldemokratiskt förankrade revisionen , där ständiga förslag om att nuvarande system skall ”skrotas” förts fram . Det har därför – anser STAREV och vi många andra- varit på tiden att i Regeringsformens ”kommunala del” helt enkelt skriva in följande klargörande regel:” Revisionen i kommunerna utförs av förtroendevalda revisorer, som utses av fullmäktige.” Så blev nu icke fallet vid detta första försök.

Jag tycker dock likväl, att frågan om grundlagsskyddet ”fallit framåt” i och med att den äntligen finns med i riksdagens handlingar. Av särskild betydelse är konstitutionsutskottets – i mitt tycke- välskrivna utlåtande (utl. 2011/12: KU15, sid. 33 ff). Utskottet hänvisar till de utredningar och riksdagsbeslut som varit aktuella under senare år. Avslutningsmeningen lyder därefter :  ”Sammantaget är utskottet inte berett att nu (min kursivering) förorda en översyn av frågan om ytterligare åtgärder avseende den kommunala revisionen och avstyrker därför motion(en) ---2011/12:K303 (M)---.”

Att resultatet av motionen  blev negativt, bör inte innebära att STAREV lägger sina goda tankar inom detta område åt sidan. Arbetet med frågan bör fortsätta i form av opinionsbildning och ”bevakning” av kommande justeringar av lagstiftningen. Efter diskussion med ett antal riksdagsledamöter har jag förstått, att en ändring av en grundlag (RF) sällan eller aldrig kommer till stånd via en ”vanlig” riksdagsmotion. Här krävs en stabilare ”plattform”, helst ett konkret förslag från en statlig utredning.  Jag ser det därför som angeläget, att STAREV inför kommande utredningar inom kommunallagsområdet bevakar att grundlagsfrågan kommer med i framtida utredningsdirektiv.- För min del -som före detta förtroendevald revisor inom en STAREV-kommun - är arbetet slutfört. Det vore intressant att få vetskap om hur STAREV kommer att ”verka för” och ”bygga vidare” på hittillsvarande ”grundläggningsarbete”. En sak är dock helt klar: Det behövs flera ”murare” än en att på lagd grund uppföra den framtida revisionella ”huskroppen”.

Avslutningsvis vill jag för min säga, att ”vi” fortfarande har vissa frågor att ta upp till debatt och diskussion inom revisorskretsar. Det gäller – som jag just nu ser det- utöver grundlagsskyddet- vissa ändringar av kommunallagen som skulle kunna stärka tilltron till kommunal revision inte minst efter all diskussion som förevarit det senaste året. Måhända återkommer jag till detta. För vi behöver en levande debatt om den kommunala revisionens framtid och utveckling. Ej avveckling!

Lars Munters
Förutvarande  dir. Sv.Kommunförbundet/Komrev AB (juridik/revision)
Fd förtroendevald revisor , ordf. i fullmäktige, socialnämnd  mm

 

onsdag 21 december 2011

Sedan augusti i år har flera debattinlägg handlat om den kommunala revisionen. Anders Haglund, PWC slår ett slag för att verksamhetsrevisionen borde vara frivillig. Henning Bask, kommunpolitiker och själv mångårig förtroendevald revisor i Norberg, menar att yrkesrevisorerna ensamma borde sköta ruljangsen. Vi tycker att den nuvarande modellen fungerar väl även om den kan utvecklas vidare.

 

Att revisionen av verksamheten skulle vara frivillig medan den finansiella obligatorisk kan vi inte se skulle öka legitimiteten. Det viktiga i kommuners och landstings verksamhet är hur pengarna används på bästa sätt så att vi får ut mesta möjliga verksamhet av skattepengarna. Pengarna är medlet inte målet. En möjlighet att välja att bara genomföra den finansiella revisionen, dvs. att pengarna är rätt redovisade i stället för rätt använda, ger fel fokus och förbättrar inte förtroendet för revisionen.

 

Förslag om att lägga hela den kommunala revisionen på yrkesrevisorer är inget nytt. Den kommunala revisionen har varit föremål för ett antal utredningar under de senaste 10-15 åren. Ändringar har gjorts i första hand för att stärka revisionens opartiskhet som varit ifrågasatt. Udden har framförallt riktats mot att förtroendevalda granskas av förtroendevalda. Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är den kommunala revisionens uppdrag, nämligen att granska att fullmäktiges beslut genomförs som tänkt.

 

Enligt vår mening är själva poängen att ett sådant uppdrag genomförs av dem som fullmäktige själv utsett. De valda revisorernas styrka är att de med kraven på opartiskhet granskar i den politiska miljön med dess styrkor och svagheter. I och med att revisorerna arbetar på fullmäktiges mandat och är lokalt och demokratiskt utsedda är de en del av den kommunala självstyrelsen. Precis som alla politiker i nämnder och styrelser har de givetvis stöd av sakkunniga. Genom sin granskning och prövning bidrar revisorerna till en god resursanvändning och effektiv verksamhet.

 

Ett problem är de små resurser som sätts av för revision framförallt i mindre kommuner och som i sig kan leda till en uppgivenhet som den Norberg-politikern ger uttryck för. Att det finns tillräckligt med resurser för att genomföra uppdraget är en fråga som vi i STAREV (ett samarbetsorgan för förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner med eget revisionskontor) ser behöver diskuteras.

 

Det är dock viktigt att komma ihåg att utgångspunkten inte kan vara den som Henning Bask tar upp, nämligen att revisionen ska ha tillräckligt med medel för att upptäcka alla oegentligheter. Även i små kommuner är det tusentals fakturor på ett år. Att revisionen skulle kontrollera allt är givetvis helt orimligt. Det är också därför som vi har ett system där vi revisorer kontrollerar att nämnder och styrelser har en tillräcklig kontroll. Det är där ansvaret ligger och det är ansvarstagandet som prövas. Återigen finns anledning att påminna om att uppdraget är att granska om verksamheten som genomförs av nämnder och styrelser överensstämmer med fullmäktige beslut.

 

Peter Kockum

Ordförande i STAREV

måndag 21 februari 2011

Alla partier i Stockholms läns landsting (SLL) har varit överens om att landstinget ska ha en oberoende och kraftfull revision. Revisionens budget har alltid hanterats i bred enighet. Fram till budgetmötet den 14 december 2010.

Då var samförståndet helt borta. Utan förvarning, utan diskussioner med revisionens budgetberedning och revisorerna föreslog de fyra borgerliga gruppledarna, kortfattat på en sida: Minska anslaget till revisionen med 33 % fr.o.m. 1 januari 2011.

Varför detta plötsliga dråpslag? Vilka var motiven?

Ingen förklaring har getts till den stora brådskan.

De huvudsakliga motiven för nedskärningen var tre

  • Revisionen ska som övrig central förvaltning effektivisera verksamheten
  • Revisionen har avlastats av att verksamheter lagts ut på entreprenad
  • SLLs s revision har, jämfört med andra, stora anslag

Mot nedskärningen framfördes följande argument

  • Revisionen har sedan länge konkurrensutsatt och effektiviserat sin verksamhet
  • Förvaltningen och entreprenörerna kan inte få revidera sig själva
  • Alla relevanta jämförelser visar att SLLs revision inte är dyrare än inom andra landsting.

Beslutet i landstingsfullmäktige blev, efter minoritetsåterremiss och summarisk beredning, den 18 januari 2011 att revisionens budget skärs ner med 33 % fördelat på tre år.

Vad är då det verkliga skälet för den kraftiga nedskärningen? Varför genomförs nedskärningen på ett så uppseendeväckande sätt? Ja, av diskussionen kan man ana att den ansvariga politiska ledningen vill tysta kritiska oberoende röster. Man är bl.a. irriterad på granskningar som gjorts av hanteringen av Nya Karolinska och verksamheter inom trafikområdet.

Det som är särskilt uppseendeväckande är hur landstingsrådet Stig Nyman, gruppledare kd och ledamot i revisionens budgetberedning, agerar. Han tar inte upp frågan i budgetberedningen. Och ordföranden i budgetberedningen och i landstinget Inger Linge accepterar agerandet.

Maktens arrogans fortsätter sedan. Vid återremissen får revisorerna inte yttra sig över nedskärningsförslaget, vilket kommunallagen kräver. Ett brev till fullmäktige från revisorskollegiet läggs vidare inte fram. Viktiga fakta redovisas därför inte eller redovisas felaktigt för ledamöterna i landstingsfullmäktige.

Hanteringen av ärendet är oacceptabel, inkompetent handlagt och generande för SLL, Sveriges största kommunala organisation. En rimlig revisionsbudget är en grundförutsättning för demokratisk ordning och ansvarsprövning av SLL:s verkställande ledning. Maktutövning skall alltid granskas. Det finns skäl för revisorerna att återkomma till ansvarsfrågan i slutrevisionen för 2010. Förutsättningarna för 2011 års revision måste revisorerna nu självfallet också se över.

Den kommunala oberoende revisionen fyller en viktig uppgift i Sverige med ett omfattande kommunalt självstyre. Riksdagen har genom en rad beslut stärkt den kommunala revisionens ställning och oberoende. Trots detta uppfattas den inte alltid som oberoende och tillräcklig. SLLs beslut om drastiskt nedskuret revisionsanslag och sättet på vilket beslutet fattats riskerar nu allvarligt att öka denna misstro.

Per Eskilsson, politiskt vald revisor i SLL 1970-2002

Lars Munters, f d VD Kommunförbundets revisionsavd./Komrev AB

Lennart Björk, certifierad kommunal revisor, revisionsdirektör i SLL 1991-2008

torsdag 2 september 2010

I en kommun har kommunstyrelsen tagit på sig en helt ny och framåtsyftande uppgift. Uppenbarligen är ledamöterna oroliga för vilka personer, som efter valet kommer att ”sitta” i kommunstyrelsen. Man har därför tagit ett mycket tveksamt beslut, som egentligen – enligt min åsikt- är helt främmande vår vårt sätt att tillämpa det kommunala regelsystemet.

I ett brev, riktat till fullmäktiges valberedning och till de politiska partierna, ger kommunstyrelsen på ett välmenande, men synnerligen ”beskäftigt” sätt råd om vilka kvalitéer den kommande kommunstyrelsens ledamöter bör besitta. Låt mig ge några få exempel:

”Uppdraget som ledamot är omfattande och kräver mycket tid av den som väljs. Ledamoten bör ha en bred kunskap om kommunens verksamhet samt om det regelverk och den lagstiftning som styr verksamheten. Ledamot måste vara opartisk och objektiv i sitt uppdrag. Det krävs förankring – goda kontakter i samhället, förmåga att lyssna, fånga in, förstå och bedöma situationer liksom att kunna föra dialog och förmedla resultat. Det är viktigt att välja ledamöter med olika bakgrunder, erfarenheter, kön, åldrar och förmågor.”

Vidare:”Har den som nominerats till ledamot i kommunstyrelsen kunskap om uppdragets syfte, omfattning och förutsättningar? Blir det sammantaget en bra och bred representativitet i kommunstyrelsen, bl a med hänsyn till allmänna jämställdhets- och integrationssträvanden? Blir kommunstyrelsen tillräckligt stor för att klara uppdraget, med hänsyn till att ledamöterna också ska vara ledamöter i olika utskott och beredningar m m under mandatperioden”.

Enligt min uppfattning, grundad på mångårig erfarenhet, ankommer det överhuvudtaget inte på en kommunstyrelse, att ”lägga sig i” genom att skicka skrivelser och göra uttalanden om hur fullmäktiges valberedning bör agera i sitt fristående arbete efter genomfört allmänt val till fullmäktige. Det har nuvarande kommunstyrelse inte med att göra. Jag tycker att förfaringssättet är – om inte direkt olagligt- så i hög grad olämpligt. Man bör i denna fråga eftersträva en opartisk och objektiv hållning i förhållande till den ”inkommande” kommunstyrelsens ledamöter.

PS. Under skrivandet av ovanstående rader har jag – tyvärr för sent för att ”hejda pennan” – upptäckt att det jag haft synpunkter på rätteligen gäller nominering och val av förtroendevalda revisorer!! Och att t o m revisionsdelegationen varit involverad i det förslag till brev, som återfinns på SKL:s hemsida . Det gör ju det hela ännu allvarligare. Jag beklagar felläsningen.

För min del ändrar det inget i sak. Jag anser att det kommunala förtroendeuppdraget – oavsett var den förtroendevalde har att verka – är enhetligt och ska tillsättas, fritt från ”officiella” synpunkter från just nu valt och ”sittande” kommunalt organ. Hur många kommunstyrelser, kulturnämnder, fastighetsnämnder o s v går ut med ”råd” till fullmäktiges valberedning i nomineringsfrågor beträffande det ”egna” kommunala organets framtida sammansättning?

Lars Munters
Förtroendevald revisor
Stockholms Stad

måndag 19 april 2010

Det finns anledning att noga förbereda valen av förtroendevalda revisorer i Sveriges kommuner, landsting och regioner. Här har kommunrevisionerna en viktig uppgift. Presidierna i Norrköpings kommunrevision och Växjö kommunrevision har utarbetat checklistor för valberedningen inför partiernas nominering av förtroendevalda revisorer 2011-2014. I det följande presenteras den checklista som utarbetats i Norrköping.

  1. 1.    Oberoendet är lagreglerat

Kommunens revisorer är oberoende och opartiska. Kommunrevisionen bedrivs samlat i en grupp och en gemensam revisionsberättelse. Det innebär svårigheter för granskningsarbetet och arbetet med revisionsberättelsen om en förtroendevald revisor är jävig i något avseende. Revisor får inte väljas för uppdrag i styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar. En revisor får inte heller väljas för styrelseuppdrag i kommunalt företag. Enligt en ändring i kommunallagen får en revisor inte sitta i fullmäktige.

Checkfråga 1: Är den som nominerats som förtroendevald revisor valbar eller förekommer någon form av jäv?

  1. 2.    Revisorerna väljs först

Fullmäktiges val av revisorer sker lämpligen före val av andra ledamöter i styrelser, nämnder och fullmäktigeberedningar för att på bästa sätt hantera och undvika valbarhetshinder och jäv i beslutsprocessen.

Checkfråga 2: Väljs revisorerna först av fullmäktige?

  1. 3.    Samordnad revision viktig

De lekmannarevisorer och förtroendevalda revisorer som fullmäktige utser till företag och kommunalförbund tas ur kretsen av kommunens förtroendevalda revisorer. För företag som enligt kommunrevisionen bedöms som väsentliga bör två lekmannarevisorer väljas.

Checkfråga 3: Är de som nominerats som lekmannarevisorer och förtroendevalda revisorer tagna ur gruppen av förtroendevalda revisorer?

  1. 4.    Effektiv revision nödvändig

Enligt gällande revisionsplan uppgår arbetsinsatsen för en förtroendevald revisor/lekmannarevisor till minst 30 arbetsdagar per revisionsår. Utöver inläsning av protokoll och medverkan vid sammanträden ingår även planerings-, gransknings- och prövningsaktiviteter. Den som väljs bör vara medveten om detta och klara närvarokraven.

Checkfråga 4: Är den som nominerats som förtroendevald revisor/lekmannarevisor medveten om arbetsinsatsen enligt gällande revisionsplan?

  1. 5.    Breda erfarenheter behövs

Uppdraget omfattar att granska och främja hela den kommunala verksamheten. Kommunförvaltningen är Norrköpings största organisation vilket kräver förmåga till överblick och förståelse för den kommunala särarten. Den som väljs bör ha egen erfarenhet från offentlig eller privat sektor samt som förtroendevald.

Checkfråga 5: Har den som nominerats som förtroendevald revisor/lekmannarevisor breda erfarenheter?

  1. 6.    Ingen partipolitik i revisionssammanhang

Kommunens revisorer utövar inte partipolitik i sin roll som revisorer. Kommunrevisionen ska stärka tilltron till det demokratiska systemet. Den som väljs bör ha ett intresse för politiska frågor men inte bedriva partipolitik i sin roll som revisor.

Checkfråga 6: Kan den som nominerats som förtroendevald revisor/lekmannarevisor bedriva uppdraget utan partipolitiska hänsynstaganden?

För att markera tyngden i checklistan är den undertecknad av Norrköpings kommunrevisionens presidium. En motsvarande modell tillämpas av Växjö kommunrevision.

Ulf Nersing
Stadsrevisor och chef för revisionskontoret
Certifierad kommunal revisor

onsdag 27 januari 2010

Starev har sedan våren 2008 en egen blogg, men att hitta andra bloggar som rör revision är svårt. Är det någon som känner till någon bra, hör gärna av er till info@starev.se. Tack!

torsdag 1 oktober 2009

Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting har nu inrättat en revisionsdelegation med förtroendevalda revisorer.

Revisionsdelegationen har följande sammansättning:
Leif Sandberg (M) är ordförande – Landstinget Värmland,
Rodika Klinge (M) – Vellinge kommun,
Bo Lennhammar (M) – Landstinget Östergötland,
Gun Drugge (C) – Landstinget Dalarna,
Anneli Bojesson (FP) – Malmö stad,
Wimar Sundeen (KD) – Västra Götalandsrgionen,
Elisabeth Lööf (S) – Västerås stad,
Arne Pettersson (S) – Landstinget Dalarna,
Gunilla Jerlinger (S) – Ekerö kommun och Stockholms läns landsting,
Marianne Ericsson (V) – Landstinget i Jönköpings län och
Monica Brodén (MP) – Norrköpings kommun.

Många av ledamöterna i revisionsdelegationen är välkända för oss inom STAREV!

De förtroendevalda revisorerna i revisionsdelegationen har nominerats av de politiska partierna. En viktig uppgift för revisionsdelegation blir att besluta om skriften God revisionssed i kommunal verksamhet 2010. Att revisionsfrågorna numera hanteras av en egen revisionsdelegation inom Sveriges Kommuner och Landsting är väsentligt för den kommunala revisionens oberoende. Enligt min mening har revisionsdelegation en viktig uppgift att utveckla, främja och stärka den kommunala revisionen som ett lokaldemokratiskt kontrollinstrument.

Ulf Nersing
Stadsrevisor och chef för Norrköpings kommuns revisionskontor
Certifierad kommunal revisor

tisdag 22 september 2009

En liten debattdikt om den tystnad som tydligen skall råda….

Vad är det som gör revisorer så tysta,
att dom i debatter ej alls höres knysta,
när vår revision, demokratisk och fin
från riksdagens sida får påhopp och flin.

Ni borde väl alla nå´n gång reagera
och fatta att flera bör högt protestera!
Vi få som i enfald har fattat vår penna,
vi trodde att flera sin båge kan spänna.

Men tystnaden råder, debatt må ej föras,
ty god revisionssed, den får inte störas (?),
trots stormötesord om vad som borde göras.

Förtroendevald revision i all ära,
men tyst och debattlös – varthän skall den bära?

LARS MUNTERS

Förtroendevald revisor
Stockholm
Som tycker att revisorer inte är för fina för att deltaga i samhällsdebatten.

måndag 10 augusti 2009

Riksrevisionsutredningen är nu klar med sitt uppföljningsarbete. Utredningen lägger fram tydliga förslag om styrelsen, ledningen, effektivitetsrevisionen, årliga revisionen. Riksrevisionen välkomnar i sitt remissvar stora delar av utredningens resultat. Så långt är allt bra…

Den mer grundläggande frågan att Riksrevisionen granskar utan att pröva berörs inte alls. Av Riksrevisionens revisionsberättelser framgår inte om ansvarsfrihet bör tillstyrkas eller avstyrkas av riksdagen. Det innebär att det inte sker någon ansvarsbedömning av riksrevisorerna på det sätt som vi är vana vid i kommunala revisionssammanhang. Den årliga ansvarsprövningen är som bekant grundbulten i den kommunala självstyrelsen och revisionen.

På den statliga sidan saknas, trots alla riksrevisionsutredningar och riksrevisionsreformer, fortfarande grundbulten för ett ändamålsenligt centralt demokratiskt kontrollinstrument!

Ulf Nersing
Stadsrevisor och chef för Norrköpings kommuns revisionskontor
certifierad kommunal revisor

tisdag 31 mars 2009

Efter sju sorger och sjutton bedrövelser har finansdepartementet kommit med sitt ställningstagande beträffande ”Oberoendet i den kommunala revisionen”. Det är med en viss lättnad jag tar emot beskedet om hur man ser på den kommunala revisionen och framtiden från den riksdagsmajoritet, som startade det senaste ”korståget” emot vårt kommunaldemokratiska arbete.

Ett enda konkret förslag finns egentligen: Du kan inte vara revisor och samtidigt ”sitta” i fullmäktige. Jag kan mycket väl leva med en sådan förändring fr o m nästa mandatperiod. Utan kommentarer bör dock inte en ny regel av detta innehåll få införas i lagen.

I departementets promemoria har man på ett komiskt sätt beskrivit hur olämpligt och ”farligt” det är för en revisor att i partigrupp/fullmäktigegrupp m m ”diskutera partiets politiska linje och strategi” i närvaro av ”många nämndledamöter”(!) . Jag får nu veta, att det kan ”uppstå svårigheter ” för mig som revisor med oberoendet, om jag senare tvingas umgås med nyssnämnda tvivelaktiga personer t o m i fullmäktiges lokaler. Något förbud för en förtroendevald revisor att vara medlem i ett politiskt parti nämns inte, då föreningsfriheten och organisationsfriheten tills vidare skall vara kvar även för oss revisorer! Tack för det! Men gå på politiskt möte? Nej uppenbarligen helst inte! - Pinsamt, är ordet för departementets syn på en grundlagsrättighet!

Jag talade häromdagen med några mycket unga personer, som blivit tillfrågade om de kunde tänka sig att satsa på politiken i kommunen och ställa upp i fullmäktigevalet nästa år. För min del är det självklart att på alla sätt uppmuntra sådana tankar, i en tid då rekryteringen av yngre till politiska uppdrag är svår för alla partier. Det som är tråkigt är följande: Behovet av en föryngring av den kommunala revisionen motverkas genom den kommande nya valbarhetsregeln.

Jag tycker det är mycket beklagligt, att nya unga krafter i fullmäktige blir ”portade” från revisionsarbetets breda och kompetensgivande område. Är detta verkligen önskvärt och genomtänkt? Vi måste få en åldersspridning inom revisionsområdet, så att bl a många kommande kommunal- och landstingsråd -liksom tidigare- kan få en god bakgrund för framtida insatser.

Utredningens förslag kan medföra en ytterligare förgubbning/förgumning av revisorskretsen, vilket är synd! Låt revisorsuppdraget bli det första förtroendeuppdraget för många flera! Nyckeln dit är ofta ett fullmäktigeuppdrag! Inför istället en jävsregel i fullmäktige vid behandlingen av revisionsberättelsen!

Lars Munters
Förtroendevald revisor, Stockholms Stad